just nu önskar jag att allting bara kunde sluta, nu. Jag är ledsen och äcklad. Sitter i skolan inte kanske så aktuellt och gråta.. det känns som om jag är fångad i min egen kropp med min känslor. Jag önskar bara någon kunde säga till mig vad jag ska göra, och hur jag ska göra de! Detta är nog det svåraste jag gått igenom i hela mitt liv, och jag mår piss med det ska man antagligen göra? eller man bör göra de..

Jag önskar bara att allting var som förr, men det är de inte.. långt ifrån.

Nej, nu räcker de..

Puss


Jag gråter för dig och för mig, för allt vi sa var vårt.
Jag gråter för dig och för mig för att inget är självklart och mycket svårt.
Jag gråter över det fina de enkla och allt som var rent.
Jag gråter för nu är allt skitit och kanske också försent.